Jag begriper ingenting – men det står jag för…

Jag pysslar ju mest med kommunpolitik här hemma i Västervik. Men sista tiden har jag på ett ganska spontant och lite framfusigt sätt lagt mig i vår landstingspolitik. Dumt eller klok? Vet inte, men jag vågar inte låta bli.

Anledning är att vi i Västervik under de senaste åren förstått att vårt sjukhus inte lever helt ofarligt. Först hängde BB löst, men då blev den folkliga protestvågen alltför stor och man backade i frågan.

Under de senaste åren har varningsrop och klagomål hörts gällande vår kirurgklinik. Underbemanning, besparing, patienterna känner av det. Inte bra! För några dagar sedan fick vi indikationer på att vårt länssjukhus i Kalmar och grannsjukhuset i Oskarshamn skulle samarbeta mer och närmare när det gäller kirurgen och Västervik skulle få ett allt för lite befolkningsunderlag för att kunna fortsätta med en fortsatt bra vård. Och utan kirurg så klarar man sig inte särskilt bra när det gäller akutvård heller. Alltså blir det för oss att sätta oss i bilen, bussen, taxin eller, i värsta fall, ambulansen och åka sju mil till Oskarshamn eller elva mil till Linköping. Och hoppas på att man är lite lagom akutsjuk…

Igår var det landstingsfullmäktige här i Västervik och frågan debatterades livligt. Innan hade vi i Västervik fått förklarat för oss att vi har missuppfattat allt och att vi ”ropar  på vargen”. Man ska ju jämna till befolkningsunderlaget genom att styra om ambulanstrafiken i länet och så fort vår kvot i norr är för låg så skickar de helt enkelt hit fler ambulanser. (Jag antar att de även har tänkt att skicka hit fler patienter för ambulanserna brukar väl inte behöva sjukhusvård… )

Och igår kom de med ännu en brilliant lösning: Man ska skicka hit de sjuka gotlänningarna för operationer. Så – istället för att vi får samarbeta med Oskarshamn så ska gotlänningarna ta färjan till – Oskarshamn (!!) och åka IGENOM  Oskarshamn och sen sju mil norrut på E22!

Väntar med spänning på nya vassa idéer för sjukvården i Kalmar län…

Som sagt: Jag begriper ingenting och det står jag för!

Här och där…

Var på lite weekend i Oslo i helgen och flängde runt både dag och natt. Detta var mitt första besök i Oslo och jag tyckte staden var jättetrevlig, lite småstadskänsla men samtidigt lite modern storstad runt Aker brygge. Väldigt trevligt!

Men vad som slog mig var hur mycket utslagna människor t ex tiggare, uteliggare och prostituerade som man kunde se mitt i centrala Oslo. Trots att jag har bott i Stockholm och flitigt besökt stora stora städer som t ex Rio de Janeiro med stora sociala skillnader, så blev jag en aning förskräckt.

Att de prostituerade syns mer i Oslo än i Stockholm kan jag förstå, efter vår ändrade lagstiftning. Men tiggarna kan jag inte begripa. Dessutom är ju Norge tydligen ett så mycket mer välmående land än Sverige (och hela EU antar jag eftersom de helst håller sig utanför). Men jag är hemskt dåligt insatt  i just Norges politik och ekonomi så det är möjligt att de har väldigt stora sociala klyftor.

Ett intressant besök dock, fick mig att reflektera i alla fall!

Fascinerande ”journalistik”…

För några månader sedan begicks ett mord i lilla Västervik och vår lokaltidning anser att polisen har kört fast.

Så nu gör de en egen utredning, baserad på intervjuer med folk på orten… Nästan alla har uppgifter från ”säkra källor”. Är nästa steg månne medborgargarde?

http://www.vt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=4344952

Vissa konferenser borde man aldrig behöva gå på!

Idag har jag varit på en MQ-konferens i Oskarshamn där vi bl a fått lära oss väldigt mycket om ECPAT.

Det är en internationell organisation som funnits sen början av 90-talet och jobbar emot alla slags sexuella övergrepp mot barn. Prostitution, trafficing och alla slags dokumentationer av övergrepp mot barn (i media även kallat barnpornografi) – alla dessa otäcka former av människohat fick vi idag lära oss lite mer om.

Den positiva biten var att t ex elva av vårt lands främsta internetleverantörer idag har lagt ut blockeringar mot barnporrsidor (och bankerna med sina betalkort nu också hjälper till att göra livet svårare för pedofilerna), den negativa biten var att man blockerar ungefär 50 000 besök per dygn!! I Sverige alltså!!  Usch!

Dagens konferens med Helena Karlén (som jobbar för ECPAT) var fantastiskt bra och engagerande och jag hade verkligen inte velat missa den. Men – för alla de miljoner barns skull som utsätts varje år (jodå ca 2 miljoner om man räknar lågt) så skulle jag vilja slippa ha de här konferenserna i framtiden… För att problemet med vuxna som samvetslöst utnyttjar barn, för egen vinnings och njutnings skull, inte längre finns.

Ska det vara så svårt??

Skolan – demokratins fiende nr 1?

Jag brukar ju skryta om vilken fantastisk kommun jag bor i, Västervik, och den är fantastisk…oftast… Men även solen har ju fläckar. Och ingen vill åtgärda dessa fläckar mer än jag. Här är en:

På Västerviks gymnasium är inga politiska partier eller deras ungdomsförbund välkomna. Bara en dag i en välregisserad och rätt torr debatt inför varje riksdagsval. Men att bjuda in våra ungdomar till givande samtal går icke. Anledningen? Densamma som i många andra kommuner – man skyller på att man inte vill ha in Sverigedemokraterna. (Mycket sällan skyller man på vänsterextrema partier…)

Jag har själv varit med om att MUF-representaner mer eller mindre blivit utkastade och tvingats stå på skolans parkering. Och jag kan inte annat än tycka att det bara är löjligt.

När jag själv var elev på gymnasiet så fanns det ett flertal ordnar, religiösa organisationer, idrottsföreningar och nästan alla politiska ungdomsförbund. Idag finns alla kvar – utom de sistnämnda. Och detta sker i en tid när vi alla ser med fasa att människors politiska och demokratiska engagemang minskar, förutom när det gäller att t ex rädda en nedläggningshotad skola eller något annat som berör ens direkta omvärld.

Borde då inte vår svenska skola – som de facto har som en av sina uppgifter att fostra våra barn och ungdomar till demokratiskt tänkande människor – vara den som envist knackar på våra ungdomsförbunds dörrar och vädjar om hjälp? Borde man inte kontinuerligt bjuda in sina kommunpolitiker, det måste ju vara oerhört bra verklighetsanknuten samhällskunskap?

Eller är det så att man fortfarande lutar sig mot läroböckerna … och fyller-i-frågorna?

Jag skickar ett stort hejja-rop till alla våra duktiga och engagerade MUF:are, CUF:are, KDU:are, LUF:are och alla deras kompisare. Ge inte upp! Ni behövs!

och livet går vidare…

Jaha, då var två års valrörelse över i USA och bisarra marknadsföringssummor förbrukade.

Jag har med växande förvåning följt nyhetssändningarna det senaste dygnet och lyssnat på hyllningskörerna (här i Sverige ledda av Sahlin, Ohly och nu senast – Göran Persson). Det som har gjort mig mest paff är folks helt okritiska syn på Obama och hans roll som frälsare – jag hörde någon lite syrlig kritiker säga att Obama troligen är större än Jesus nu… Såg hans segertal och jag förusätter att Jesus vred sig i sin grav (om han nu har nån) och hade önskat att han hade kunnat elda massorna så. Fast då kanske den kristna kyrkan hade fått hitta någon annan symbol för det här med korsfästelse hade nog gått åt skogen: De romerska soldaterna hade bugat och ropat ”Yes we can” istället.

Jag är inte ovän av förändringar och lovar att göra mitt bästa för att uppskatt all förändring som Obama för med sig för det amerikanska folket, samma dag som socialdemokraterna slutar göra anspråk på hans politik som sin… för i slutändan så är faktiskt fortfarande de amerikanska demokraternas politik mycket mycket närmare oss moderater än sossarna.

Velig velig… så glad att jag slipper rösta idag

Nu ska jag erkänna en sak: Jag har verkligen ingen aning om vem jag skulle rösta på i dagens amerikanska presidentval om jag hade chansen.

Ganska så olikt mig att inte veta, men sista dagarna har allt ställts på ända. Jag har ju ändå försökt att följa valkampanjen och från början har jag haft någon magkänslebaserad sympati för Obama. Troligen baserad på att det verkar lite dumt att välja en president, McCain, som är så gammal så att det finns risk för att han inte överlever mandatperioden.

Men – jag har nu följt de svenska TV-soffediskussionerna och nu börjar min skepsis göra sitt intåg. Vem är det som egentligen vinklar valet i USA åt oss i Sverige! Jo, som vanligt den svenska journalistkåren och tyvärr är ju densamma ordentligt rödfärgad. Och vad jag har förstått så gäller detsamma på andra sidan av Atlanten. Och vilken kandidat har majoriteten av dessa journalister valt att skildra i lite lite mer rosarött skimmer? Obama. Vilket iallafall får mig att dra öronen åt mig. Vet inte om jag är orättvis men sista dagarna har jag också förstått att Obama är på demokraternas yttersta vänsterkant. Och med en rejäl lågkonjunktur och finanskriser som avlöser varandra så känns ju vänstersidans ekonomiska politik inte helt trovärdig.

Men detta är bara tankar som jag baserar på min magkänsla… som i och för sig ofta stämmer!

Må bäste man vinna!

Skrämmande…

För ett par år sedan skulle vi gå på en riktig Halloween-fest med skräcktema och allt. Alltså skulle man klä ut sig på något kreativt sätt. Jag kände inte riktig för att vara a. Häxa b. grönt monster eller c. vampyr.

Tog till mig av min vänninas kloka och goda råd och hon sa: Klä ut dig till någon som du är rädd för, det måste ju vara otäckt…

Detta var under miljöpartiets mest intensiva åsiktsbytarperiod så jag tyckte de var rätt läbbiga. Men – döm om min förvåning när det i princip var omöjligt att hitta MP-vintage (näbbstövlar t ex). Så det fick bli plan B. Carola. Finns det någon som INTE är rädd för Carola? Sagt och gjort… jag hade inte några som helst problem att skaffa fram blå chiffon och ”Den lilla boken om kristen tro”. Och mycket riktigt så var jag nog kvällens otäckaste inslag. Att jag sen slog följe med Shrek är en helt annan historia…

En annan väninna bor just nu i NY och var med på helgens Halloweenfestligheter och hon rapporterade om paraden. Intressant med tanke på utfallet: ungefär 80 procent av amerikanarna upplever just nu att det absolut mest skrämmande som finns är – Sarah Palin!! Inte Usama, inte Bush, inte Fidel och definitivt inte Carola (må hennes USA-karriär vila i frid!). En kvinnlig vicepresidentkandidat är alltså det otäckaste USA har skådat under hösten. Min stilla undran är – Varför? Jag är tydligen otroligt dåligt insatt i vad som händer på andra sidan Atlanten för jag har missat hela storyn här… Är hon månne med i någon sekt som styckar småbarn? Har hon ett hemligt liv som diktator i Nordkorea? Har hon kanske en Tricia Guild-inspirerad tortyrkammare i källaren?

Ingen aning..men lite skrämmande är det allt!