Malin Sjölander's Blogg

Politik och andra funderingar på världen runt omkring


Lämna en kommentar

Dags att anpassa SFI till 2000-talet?

Jag är just nu på Kalmar läns regiondagar i Oskarshamn, med många riktigt bra seminarier och föredragshållare. I går eftermiddag var jag bl a på ett seminarie om våra demografiska utmaningar i Kalmar län. I flera av våra kommuner hotar en avfolkning, man tenderar att flytta till större städer, inte till oss. Detta trots att alla våra kommuner har så mycket att erbjuda. Vi börjar tala om en arbetskraftsbrist inom en ganska kort tidsrymd. Just nu är redan bristen stor inom vården, läkare och specialiserade sjuksköterskor saknas och vi har svårt att locka hit nyutbildade, trots att  t ex Västerviks sjukhus ligger i topp på bl a AT-ranking, närhet till flera universitet osv.

Samtidigt ser vi att Sverige kommer att dra ett allt större lass när det gäller flyktingmottagande, eller förresten, jag ska inte kalla det ett lass – det är mer en lysande möjlighet. En möjlighet för oss att få en massa nya kompetenta medborgare. Oerhört många som flyttar till vårt land har precis de utbildningar som vi efterlyser. Andra har det inte, men vill gärna få chansen att utbilda sig och hitta ett bra arbete, i ett land som inte är krigshärjat, som inte drabbas av naturkatastrofer, i ett land som i första hand erbjuder skydd och trygghet.

Jättebra så långt.

Vad händer då när dessa duktiga människor kommer hit? De drabbas av DEN SVENSKA BYRÅKRATEN. Man ska fogas in i systemet. Där är inte allt så himla lätt…. Att få lära sig språket, bli validerad och få börja jobba, det är inte så lätt… Varför kan jag undra? Ickeflexibilitet är svaret tror jag. Man hamnar på SFI.

På gårdagens föreläsning med Sam Yildirim beskrev han på ett lätt sätt hur SFI inte har utvecklats under 1900-talets senare hälft:

Fram till mitten av 80-talet kom en relativt homogen grupp invandrare till Sverige, vår arbetskraft, som hade en likvärdig utbildningsnivå från hemlandet. Utifrån detta har man skapat Svenska för invandrare, ett integrationspaket. Detta ser i princip likadant ut idag. Detta trots att de som flyttar hit har helt annan bakgrund, ofta vitt skilda utbildningsnivåer, spridningen är enormt mycket större idag. Det finns skräckexempel på SFI-klasser där en analfabet och en professor i mikrobiologi ska läsa svenska ihop.

I Stockholms län jobbar man just med SFX, Svenska för ……. Dvs Svenska för läkare, Svenska för lastbilschaufförer, Svenska för pedagoger och 15 andra yrken. Ett talande exempel är tidsåtgången för att få ut en hitflyttad läkare i jobb. Inom gamla ”hederliga” SFI-systemet tar det 7-8 år (för en svensk 5,5 år) att utbilda sig, i Stockholm tar det numera 2,5 år. Man behöver inte vara ett geni för att se samhällsvinsten och vinsten för den enskilda människan i län som jobbar med SFX. Samtidigt kan man satsa på en mer rättvis utbildning för de som flyttar hit och är analfabeter.

Jag hoppas och tror att även Kalmar län inom en snart framtid också har mobiliserat alla kommuner så att vi också tar vårt SFI in i 2000-talet, som en seriös förstärkare av vår arbetsmarknad!


Lämna en kommentar

Lite inspiration från näringsministern!

Är just nu på Regiondagarna i Oskarshamn. Här samlas företrädare från kommuner, landsting, organisationer och näringsliv och pratar om frågeställningar och utmaningar för Kalmar län. Första talare idag var näringsminster Annie Lööf. Hon talade på temat Attraktionskraft Sverige, om vad riksdag och statliga organ kan göra för att utveckla och stötta våra företag och offentliga organisationer.

Jag tänker inte återge hela föredraget, men vill ändå berätta ett av hennes målande exempel.

I hennes hemlän, Jönköping, finns två små samhällen som har – på pappret – helt lika förutsättningar, alla regelverk, allt stöd osv både regionalt och lokalt är lika. Trots detta blomstrar det ena samhället, samtidigt som det andra tampas med skolnedläggningar, avfolkning och andra problem som många små orter i dag tampas med. Varför blir det då en så markant skillnad? Jo, nyckeln till framgång i dessa sammanhang är alla eldsjälar! Alla entreprenörer, föreningsmänniskor, ledare osv som lägger ner hela sitt liv i att göra hembygden bättre.

Jag tror att hon har rätt i detta. Jag tror att man sätter bilden av sig själv, sin stad och sina förutsättningar. Jag tror att folk, städer, företag och organisationer som väljer att sätta sig själva i offerställning också för eller senare hamnar i den. Jag tror att om man är obotlig optimist och försöker att se möjligheter i det mesta, så blir slutresultatet i slutändan bra.

Utmaningen, ja den ligger i att orka vara optimist när det blåser kallt och tiderna är svåra. Utmaningen ligger även i att få med sig människor, den stora massan. Ska man få en kommun att bli en vinnare måste i princip alla vara med på det tåget, alla måste tro på idén om att den här kommunen ska bli den bästa! Visst, man kommer att stöta på hinder såsom tröga regelverk, tröga byråkrater, jantemänniskor och annat elände. Betrakta dessa som fartgupp, vägen är utstakad!

Jag känner att min egen hemkommun, Västervik, är på god väg. Väldigt många aktörer är optimister och har vinnarskalle. Nu ska vi bara omvända de andra! Nu är det bara att köra!

20120926-155920.jpg


Lämna en kommentar

Strandskydda oss tills vi kvävs!

Västervik är en oerhört stor kommun, till ytan den största kommunen söder om Dalälven. Vår skärgård har över 5 000 öar. Samtidigt är vi ca 35 000 personer som ska samsas om all denna yta. Knepigt tycker byråkraterna… Någon finurlig människa har räknat ut att ALLA som bor i kommunen skulle kunna ha strandtomt, om de vill. Och om det skulle gå att lösa rent – byråkratiskt.

Vi som bor och verkar i Västervik vet att just närhet till både hav och skog är vår enskilt största tillgång, det är runt detta nav vi kan marknadsföra vår vackra kommun till såväl turister som inflyttare, för inflyttare behöver vi! Vår befolkning minskar, långsamt men säkert. Vi som har bott här större delen av våra liv tenderar att inte alltid se hur vackert det är, inte bara i skärgården utan även i de centrala delarna. Jag har vänner som är sommarboende här sedan ett par år och de blev helt tagna första gången de kom till stan’ – så mysigt och fint. Hur kan man inte vilja bo här? Jag – i egenskap av lokalpolitiker – fick lite skäll för att vi är alldeles för dåliga på att marknadsföra just staden Västervik. Det är säkert sant…

Samtidigt sitter vi på ett problem. Strandskyddslagstiftningen. Jag har full förståelse för att vi ska hålla så mycket stränder som möjligt tillgängliga för allmänheten, och att det finns biotoper som bör skyddas. Men i Västervik blir lagstiftningen absurd om man jämför med exempelvis Stockholm. Åker du båt i vår skärgård så är uppskattningsvis 95 procent av öarna helt obebyggda. I Stockholm så upplever jag att det är det motsatta. Idag kan en skärgårdsentreprenör eventuellt, kanske, möjligen, i bästa fall få dispens från strandskyddet för att utveckla BEFINTLIG verksamhet. Men om någon driftig person som råkar bo i skärgården skulle vilja starta ett företag, säg en byggfirma (vilket det idag råder stor brist på i norra skärgården) så är det helt omöjligt att få dispens för detta, enligt lagstiftningen. 

För just Västervik blir detta en tuff paradox, då vår utvecklingskraft kanske främst finns i skärgården och i andra strandnära områden. Jag tror inte att vi skulle sabotera våra vackra miljöer bara för att vi skulle få en lättare lagstiftning, tvärtom: om man etablerar en verksamhet som ska leva av förmånen att vara nära havet så ser man ju till att miljöerna hålls så intakta som möjligt. 

Mitt förslag är att riksdagen tar sig en rejäl funderare på detta. Sen kan ni göra Västervik till pilotkommun och testa om det går att arbeta med en ”snällare” strandskyddslagstiftning! För om vår kommun ska ha en chans att utvecklas måste dessa tunga regelverk bort!

Trevlig lördag och ta det försiktigt ute i regnet!!

 

(Bilden föreställer badhuset i Borgholm, något som idag troligen skulle vara en omöjlighet att bygga?)Bild


Lämna en kommentar

Nu är hösten här på riktigt!

Det har gått några veckor nu sedan jag flyttade hem från landet. Det blir fort mörkare och mörkare, snart får jag ha pannlampa på morgonpromenaderna.

På Skatteverket har vi kommit igång på allvar efter semestrarna, och nu i september har ytterligare 25 glada, duktiga, nya medarbetare börjat hos oss på HUS-sektionerna. Kul! Nu är vi runt 80 personer i Västervik som jobbar med detta, vilket lyft! Och vad många nya jobb… Jag är så glad att jag har fått vara med från början när det gäller den sk fakturamodellen (kunden får sin skattereduktion direkt på fakturan istället för att vänta tills deklarationen är godkänd och klar 1-2 år senare), det är ju bland det roligaste som finns att sjösätta ett helt nytt projekt och som blir så enormt välutnyttjat! Nu hoppas vi på fler skattereduktioner i framtiden, många spånar på skoj men jag tar det på högsta allvar. 

T ex är ju avdraget för resor inte mycket att hänga i julgranen. Jag pendlar till Kalmar och måste ta bilen för att få ihop schemat. Då måste jag först passera 9000 kronors-nivån för att överhuvudtaget komma i fråga när det gäller avdrag, sen får man dra av 18.50 per mil. Vad är det med dagens bensinpriser? Nä  – nu är det dags att vi i Kalmar län och andra glesbygdslän börjar lobba för lägre grundnivå och högre milavdrag om vi ska ha en chans att jobba i våra angränsande kommuner. Idag är det mer eller mindre ett nollsummespel, i alla fall för mig. 

Hösten ja,  det innebär också att vi kört igång på allvar med politiken. Det är full fart i landstinget med studiebesök, oppositionsarbete och förberedelser inför budget i november. Själv har jag satt upp ett nytt, fräscht vårdval i vårt län på önskelistan. Och varför inte ett gemensamt vårdval med grannlänen? Det vore ju toppen för en Vimmerbybo som jobbar i Nässjö att vara listad på vårdcentralen där? Dags att lösa det tycker jag. 

Och det är dags att se över KLTs ekonomi, vi är idag Sveriges sämsta län på att nyttja kollektivtrafik, samtidigt som vi är ett av de länen i Sverige som skickar in allra mest skattepengar till kollektivtrafiken. Som gammal mattelärare tycker jag att den ekvationen har sina brister. 

I kommuen har vi fullmäktige nu på måndag. Då ska en ny politisk organisation sjösättas. En spännande kväll – inte alla är överens. Jag ber att få återkomma med rapport om hur det gick. 

Nej, nu ska jag krypa upp i soffan, njuta av lite the och lite tv!

Trevlig helg!Bild