Malin Sjölander's Blogg

Politik och andra funderingar på världen runt omkring


2 kommentarer

På rätt väg i kommunen!

Har under helgen läst ikapp tidningar sedan några veckor tillbaka. Och känner med ens att vi är på rätt väg i Tjust. Dels är en rejält utökad sjuksköterskeutbildning på gång på Högskolecentrum, något som vi efterfrågat länge. Under de närmaste tjugo åren kommer vi att behöva tusentals vårdutbildade personer i vårt län, dags att börja nu med andra ord. Samtidigt är platserna på omvårdnadsprogramt väldigt få, färre och färre ungdomar söker sig hit. Nu hoppas jag att vårt landsting och kommunen än mer hjälper till att locka unga tjejer och killar att söka denna utbildning. Jobb kommer det garanterat att finnas, såväl inom kommun, landsting men även hos privata aktörer, så urvalet har ökat för de som vill ha jobb.

Parallellt med detta läser jag till min stora glädje att flera industrier i kommunen lagt ner ett stort engagemang för att öka söktrycket till industriprogrammet och därmed rädda kvar det. Jag håller alla tummar för att detta ger resultat.

Just nu håller generationen vi kallar 40-talisterna på att gå i pension. Många kompetenta människor kommer att försvinna från våra arbetsplatser, väldigt många inom offentlig sektor. Så jobb kommer det att finnas. Därför kommer t ex satsningen på sjuksköterskeutbildning vältimat.

Nu hoppas vi att allt går i lås och att alla utbildningar går i lås, jag hoppas att det i år blir så många sökande på omvårdnadsprogrammet så att vi tvingas utöka detta på grund av söktrycket.

Själv går jag tillbaka till jobbet på Skatteverket denna vecka efter två veckors semester. En arbetsplats som har mångdubblat antalet anställda sedan 2008, med många unga människor som är nyanställda. Visst är det härligt?


1 kommentar

På besök i den dominikanska verkligheten…

14776_10151233152815835_1533997246_nIgår var vi på en rundtur på landsbygden här på ön (är just nu på Hispaniola, den dominikanska sidan), bl a kikade vi på hur kaffe, kakao, ananas, bananer, brödfrukt, och mycket mycket annat odlas. Vi besökte en dominikansk familj som odlar allt de behöver på sin lilla gård, vi fick se hur deras hem såg ut, ett hus för boende, ett för kök och ett för toalett. En glödlampa försörjde hela huset med ljus och all mat lagas över öppen eld. Vatten får man bära hem och samla upp regnvatten. Men denna familj verkar ha det väldigt bra, hemmet är fint inrett och man har ju alltid mat för dagen. Runt benen på oss sprang en liten söt hund och familjens tupp och hönor. Snacka om idyll. På Dominikanska finns det i princip tre samhällsklasser: rika, medelklass och fattiga, dock är de två senare i princip lika. En arbetare på sockerplantagen (som vi under dagen åkte genom mil efter mil) får ca 10 dollar per ton, ett dagsverke om man är snabb. På det betalar man 18 procent skatt, den nya presidenten genomförde nyss en skattehöjning för att kunna genomföra reformer och som nytillträdd insåg han att pengar måste in.

20130116-180632.jpg

Organisationerna som hjälper den lilla skolan

De flesta barn går i skolan i klass ett till fem. Sen blir avstånden ett problem, resorna blir väldigt långa på leriga dåliga vägar för att läsa i högre klasser, och få föräldrar kan finansiera transporten. Även de små barnen går sporadiskt i skolan då de har svårt att ta sig dit när det regnar.

Vi hade den stora förmånen att få hälsa på i en liten skola uppe i bergen som finansieras av arrangörerna till vår rundtur, Outback Safari och Fiesta 151. Man säljer hattar, t-tröjor, linnen och väskor och 45 procent av intäkterna går till skolan. Just nu har man precis sparat till en toalett som vi (tack och lov) fick låna. Nu ska man samla in till en ny vattencistern, fler skoluniformer, engelska- och matematikläromedel mm. Vilken upplevelse, och vilka fina, härliga ungar vi fick träffa. Jag passade på att köpa enväska till vårens långpromenader, kul att samtidigt kanske ha köpt några matteböcker…

Jag måste säga att jag blev jätteinspirerad av detta besök, att bedriva turism och samtidigt idka samhällsutveckling får ju alla inblandade att må bättre. Att som turist kunna få stötta fler än de som driver hotellen vi bor på. Dessutom har jag fått lära mig att det finns två saker som är viktigare än allt annat när det gäller att hjälpa: Rent vatten och utbildning. Här fick vi chansen att göra både och.

Så – ni som åker på semester: Försök att hitta ett litet projekt, något att stötta i landet ni besöker. Tänk om alla vi svenskar skulle hjälpas åt att göra så – jag vill tro att världen skulle bli ännu lite bättre…

20130116-180547.jpg

Vi tar oss igenom enorma fält med sockerbetor

 

20130116-180724.jpg

Ett vanligt hem på den dominikanska landsbygden


Lämna en kommentar

I läsartagen!

Just nu har jag semester, vilket innebär att jag försöker läsa ifatt allt som jag får försaka övriga året. Redan på flyget hit påbörjades (och avslutades) första boken – Jonas Gardells Kärleken, den första i ”Torka inte tårar…”-trilogin. Jag ska ärligt erkänna att jag har varit rätt trött på Gardell under några år, men nu tyckte jag att det var dags att återuppta bekantskapen med honom. Tack och lov. För denna bok och nummer två -Smittan – är dels gripande människoöden men också en viktig del av vår nutidshistoria.

Vi får å ena sidan historien om HIV och AIDS i Sverige och å andra sidan en rejäl dos sjuttio- och åttiotalsnostalgi. Och som sagt ett par starka,tragiska och engagerande människoöden.

Nu har jag bara att vänta till hösten och del nummer tre…

Hur följa upp detta? Jo med en annan verklighetsbaserad bok: Hannes Råstams bok om Thomas Quick. Jag får återkomma om denna för jag har mer än halva kvar, men redan nu kan jag säga att den är välskriven och tidvis riktigt upprörande….

Med önskan om en skön söndag!


Lämna en kommentar

Julen står i farstun och knyter skorna…

Sista ”julhelgsmorgonen” idag, trettondagen. Alla som känner mig vet att jag inte är någon större julentusiast. Jag är inte helt bekväm med vår svenska tradition, att alla mer eller mindre låser in sig med endast familjen. I de flesta andra länder firas julen med vänner och familj i en salig blandning, verkar jättekul.
Men jag ska inte klaga, vi hade nog den mysigaste julen hittills. På Gränsö såklart, med tomte, vedtunna, dopp i havet (inte i grytan) och smarrig oxfilé provencale! Härligt och vilsamt.
Men en stor del av mig hade gärna hoppat på ett plan till Sri Lanka, Brasilien, Bahamas, Bali, Mexico eller någon annanstans där man inte tar julen på ett sånt blodigt luteranskt allvar. Där man firar på en restaurang tillsammans med allsköns folk! Också härligt!
Den här julen blev ju väldigt ledig, många helgdagar. Riktigt skönt med sovmorgnar, men jag ska erkänna att jag blev rätt arbetssugen efter ett tag…
Det mysigaste inslaget de lediga dagarna var nog att jag har plockat fram min espressokokare och innan jul köpte jag gott färskmalet espressokaffe på Gerdas i Kalmar, så varje ledig morgon har jag serverat mig själv starkt espresso! Jag kan verkligen tipsa om en sådan kokare om ni inte har en, det är enklare och snabbare att använda den än en vanlig bryggare! Och visst är den också snygg!
Nu ska jag ta tag i lite strykning av sommarkläder, snart är det dags för semester!
Ha en härlig söndag!

20130106-104434.jpg


Lämna en kommentar

Grattis RUT!

Klara1Idag har Rut namnsdag. En Rut som numera förknippas med en riktigt klok skattereform. Dels har städbranschen växt lavinartat, tusentals människor har fått jobb och slipper arbetslöshet. Dels har de svarta jobben mer eller mindre försvunnit, kvinnor som hjälper till i folks hem kan numera bygga upp en pension och en social trygghet. Kan något vara emot det? Och de flesta som utnyttjar Rut är så kallat vanligt folk. Inga mångmiljonärer. Det är äldre som behöver lite extrahjälp, det är barnfamiljer som försöker få livspusslet att gå ihop – att kunna umgås mer när man har ledig tid är ju också ett värde. Som sagt, inte många mångmiljonärer.

Personligen har jag jobbat på Skatteverket i Västervik med handläggning av detta sedan fyra år, jag firar jubileum om exakt en vecka. Vi är många som fått jobb här, idag är vi cirka hundra personer som jobbar med detta. Män och kvinnor i alla åldrar. Också det har ett värde. Eller hur?

Så idag lyfter vi på hatten och bugar och bockar för allas vår RUT! Grattis på namnsdagen!