Malin Sjölander's Blogg

Politik och andra funderingar på världen runt omkring


1 kommentar

Detta är rent ut sagt förj…..

Sommaren är här, själv har jag haft en bra dag, träffat familjen och hängt med fina brorsdottern till golfbanan. Hon börjar bli duktig, vi andra svettades vid driving rangen och förbannade vår usla kondition. Visst är det härligt, sommar, sommarlov. Barnen i vår familj har kaniner som vi hyr för sommaren, de badar, vi åker och rider, bakar gofika osv osv. Precis så där som sommaren ska vara. 

När vi kom hem ikväll åt vi en god kycklingsallad, sen såg vi på TV4s nyhetssändning. Där tog den glada sommarkänslan slut. I ett reportage av Samir Abu Eid, kunde vi träffa 13-åriga Mona från Syrien som idag bor i ett flyktingläger i Libanon. Hon blev bortgift till en mycket äldre man för att hennes föräldrar trodde att det skulle ge henne trygghet efter flykten. Istället utsattes hon för tortyr och misshandel, flydda och bor idag åter hos sina föräldrar. Med ärr för livet, både utanpå och innanpå. En fruktansvärt hemsk historia. Och tyvärr inget undantag. Idag är mer än en tredjedel av äktenskapen i flyktinglägren barnäktenskap. EN TREDJEDEL!!! Barn som bara är obetydligt äldre än min lilla brorsdotter som går på mellanstadiet blir bortgifta och våldtagna av mycket mycket äldre män. Efter middagen började vi prata om nyheterna, varför är det så tyst? Tusentals och åter tusentals barn utsätts för detta just nu. Var är våra stora världsledare? Var är nolltoleransen? Och hur många barn i Sverige är drabbade? Inte bara av att bli bortgifta och lemlästade i underlivet av en äldre man, men också lemlästade genom omskärelse på ytterst vaga religiösa grunder? 

För några månader sedan hade jag förmånen att få lyssna på Sara Mohammed på Gamleby folkhögskola i detta ämne. Hon antyder att hennes informationsspridning är känslig, men hon kämpar på. Hon har själv utsatts för allt detta, flytt och klarat sig till ett nytt liv i Sverige. Jag rekommenderar er att lyssna på hennes sommarprogram den 22 juli.

Nu ska jag ägna kvällen åt att hitta organisationer som aktivt arbetar mot detta, dags att försöka dra mitt strå till stacken! 

Annonser


1 kommentar

Så lite tid – så mycket att blogga om!

Almedalen är – som Ulrik Alvarsson på Västervikstidningen skrev – som en Hultsfredsfestival för politiker. Massor med programpunkter som verkar bra och intressanta, men de krockar, och samtidigt ska man lägga in tid för möten med människor, vänner och bekanta. 

Så jag får blogga en del särskilt utvalda seminarier. 

Jag var t ex i går på två intressanta och tänkvärda seminarier. Ett om hur primärvården, våra vårdcentraler i framtiden skulle kunna jobba mer ”kundvänligt” (ja, jag vet att en del har svårt för ordet kund inom välfärden, men nu pratar vi om servicenivå, öppettider osv och då jämför man ibland med kundinriktad verksamhet). Varför denna diskussion? Jo, idag är landets akutmottagningar överfulla med patienter som egentligen är för friska för att vara på akuten. Grundproblemet är att vården definierar ordet akut på ett sätt, patienter på ett helt annat. Då blir det gnissel i systemet. Vården har ett färgsystem för att bildsätta detta, ungefär: röd är ambulans in med blåljus på, orange ganska akut kan läggas in, och grön är egentligen en patient som skulle gått till vårdcentralen, men av olika anledningar valt akuten istället. I Kalmar län är i runda slängar 75 % (!!!!) primärvårdspatienter på akuten. Med andra ord, vi måste göra något! Vi måste kolla om vårdvalet måste ses över och förenklas för patienter, öppettider osv. Maila gärna om du har idéer. 

Det andra seminariet som berörde rejält, var i KRIS tält. Ali Reuanen berättade om sin resa till ett helt drogfritt liv, via vård, fängelsestraff och ett stort mänskligt lidande. 

Hur han blev fri? Den sista gången han åkte dit för innehav hamnade han åter på anstalt, fick självmordstankar och ett batteri av hjälp av personal inom psykiatrin. I 13 månader jobbade de med honom i tolvstegsprogrammet utan en enda tablett med Subutex eller liknande. Nu är han helt drogfri sen tjugo år. Idag säger han själv: ”Om vården hade gett mig ett val den där dagen för tjugo år sen, om de hade sagt att antingen vänder vi ut och in på ditt liv och din tillvaro i tretton månader och låter dig göra det tunga jobbet, eller så får du ett ersättningsprogram med tabletter. Då hade jag inte orkat välja det första.” 

Idag är det alltför vanligt att medicin används och möjligheten att bli helt fri har minskat. Samtidigt som de oroas över legaliseringsdebatten. Det är ju när de åkt dit som polisen satt igång processen för att bli ren. De står ju för den första insatsen. Är vi beredda att riskera det? 

   
 


Lämna en kommentar

Måndag måndag

13438883_1232886863412137_487158595932612011_nHar precis kommit hem efter en intensiv dag här på Gotland. Jag har varit på seminarier om Sveriges ojämlika cancervård – eller som patientföreningarna säger: ett postkodslotteri. Det hänger på var du hamnar, eller rent av hos vilken läkare du hamnar, när det gäller kvaliteten på vården. Totalt oacceptabelt, då det faktiskt står i hälso- och sjukvårdslagen att vi ska ha en jämlik vård.

Eftermiddagen ägnades åt seminarier på temat regionförstoring, där vi t ex fick lyssna på Mats Eriksson från Halland – stark motståndare och Johnny Magnusson från Västra Götaland – som är förespråkare för storregioner.

Även jag fick chansen att delta i ett seminarie om hur storregionerna kan påverka hälso- och sjukvården i framtiden. Jättetrevligt upplägg av Västra Götalandsregionen, ett bra samtal – även om vi inte är överens. Ni kan läsa ett bra referat av det här på VästerviksTidningens hemsida.

Vi hann också förbi Annie Lööfs tal på kvällen, men det var så otroligt mycket folk så det var svårt att se. Men vi hörde och hon pratade bland annat om en del av mina hjärtefrågor, könsstympning. Vi måste bli mycket mycket bättre på att hitta tjejer som utsatts för det och som riskerar att utsättas. Detta är våldsbrott mot små barn, och lagen ska följas. Bra där Centerpartiet och Annie.

Nu blir det en god natts sömn och nya tag i morgon!

God natt!


1 kommentar

På väg

Om en liten stund hoppar vi på båten till Gotland och Almedalsveckan. Först och främst ska det bli kul att äntligen få åka båt från Västervik till Visby igen för första gången sen jag var barn. Men jag ser också fram emot en vecka med mycket blandade politikområden och snackisar.

Jag läste en lista över antal seminarier fördelat på olika områden. Där toppar miljö och sen kommer hälso- och sjukvård. Som landstingspolitiker är det med andra ord ett jätteviktigt forum att lära sig nya saker och träffa människor som kan inspirera.

Men jag tror också veckan kommer att handla mycket om effekterna av Brexit och hur Europasamarbetet kommer att se ut i framtiden. Det är en spännande och omvälvande tid vi lever i – därför är just Almedalsveckan så viktig för mig, att så intensivt kunna ta del av så mycket information.

Just nu hoppas jag också på en välbehövlig debatt om den senaste tidens kränkningar och våldsdåd mot våra unga. Jag tänker på alla våldtäkter och tafsattacker på festivaler och andra arrangemang som lockar många unga. Jag hoppas att vi får tillfälle att diskutera hur vi jobbar bättre med lagstiftningen och straffskalor, att vi inte stannar vid att dela ut ett armband som en åtgärd.

Som Moderat är ordet frihet en pelare som min ideologi vilar på. Den friheten är reducerad för många idag. I morse på nyheterna intervjuades en tjej på Bråvallafestivalen. Hon har på sig ”säkerhetsshorts” under kjolen när hon går på konsert. Mina vänner går inte genom stadsparken i Västervik själva när det är mörkt. Själv har jag för första gången skaffat larm hemma. Bara några få exempel på hur vår frihet reducerats de senaste åren. Varför ska en viss del av befolkningen inte kunna få röra sig som de vill? Varför kan en del inte få tillträde till t ex stadsparken efter mörkrets inbrott? Hur många föräldrar ligger sömnlösa för att barnen är på en festival och riskerar att bli utsatta för övergrepp, inte stora musikupplevelser? Som sagt, jag hoppas få se en debatt och diskussion om hur vi faktiskt löser problemen och vi ALLA får rätten att leva i såväl trygghet som frihet!