Malin Sjölander's Blogg

Politik och andra funderingar på världen runt omkring

Det lilla i det stora

Lämna en kommentar

Igår var vi på dagsutflykt med familjen till Öland. Efte lite prioriteringar så blev det besök på Solliden och Ölands djurpark. Solliden är alltid roligt att se, den trädgården är helt fantastisk, inte minst rosenträdgården. I år har man också en liten del av parken avsatt till en tävling mellan trädgårdsstudenter, läckert med lite nya idéer – mer eller mindre innovativa.  

    
   
Efter det blev det lunch på Aronstorps kroppkakor, ett ställe som jag gärna rekommenderar. Både rejäl vällagad husmanskost och goda pastarätter. Stort plus i kanten för att de inte har vare sig hamburgare eller pommes. Och ändå är det proppfullt med hungriga turister. Det är kul att se att ställen som säljer bra mat faktiskt är populära. 

Efter lunchen åkte vi till djurparken. Det är några år sen jag var där och då var jag rätt besviken, det var slitet och kändes på dekis. Så mina förväntningar var lågt ställda. Men jag fick snabbt se att jag hade fel. Trots att det regnat ihållande timmarna innan så var parken fräsch och väl iordning. Särskilt den nya apdelen var riktigt häftig, med en motionsslinga i luften för aporna. Så man kan säga att vi kom närmre än någonsin. Men den absolut mest minnesvärda händelsen var när vi kom till lodjuren. De låg och halvsov som två trötta bondkatter i gräset. Plötsligt ställer sig den ena i jaktställning, inte helt olik vår huskisse Stellan på råttjakt. Vi stod tysta och tittade på. Den stora katten låg länge och smög i gräset. Och sen gick han till attack. Offret var en duva som irrat in sig i hägnet. Det blev en katt och råtta-lek, exakt som när vår katt plockar in möss och leker med dem tills de är döda. På exakt samma sätt gjorde denna katt. Och när duvan var död satt han och petade på den och kastade lite med den. Och suckade lite uttråkad för att kampen var över. Precis som vår lilla Stellan. Så lika. Vad kul att se att det vilda och spontana får utrymme även i en djurpark.  

    
 Ja dagen gick fort. Efter att ha fått nästan släpa barnen från aporna, så var vi på tivolit där ungarna (och vi) kunde åka hur mycket vi ville. Och sen avslutade vi dagen med att få se hela Öland från pariserhjulet 58 meter över havet, och ett dopp och några åk i vattenrutschkanorna. 

Det är en lyx att kunna turista på så nära håll. Vi som bor här i Kalmar län har ju alltid äventyret inom någon timmes bilresa eller två. Den stora utmaningen är nog att inte bli hemmablind. 

Annonser

Författare: Malin Sjölander

Bor i Västervik. Aktiv inom moderaterna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s